Sveriges statsskuld uppgick till 1 350 miljarder kronor i slutet av oktober 2026. Staten redovisade samtidigt ett underskott på 14,5 miljarder kronor, betydligt mindre än Riksgäldens prognos på 28,9 miljarder. En viktig förklaring är att drygt 20 miljarder kronor betalades ut från EU. Men det bättre månadsutfallet innebär inte automatiskt att Sveriges statsfinanser har stärkts långsiktigt.
Enligt Riksgäldens redovisning för oktober, publicerad den 6 november, blev statens budgetsaldo 14,4 miljarder kronor bättre än väntat.
Under den senaste tolvmånadersperioden har staten samtidigt redovisat ett samlat underskott på 131,5 miljarder kronor.
Statens underskott blev 14,4 miljarder mindre än väntat
Riksgälden hade räknat med att statens utbetalningar skulle överstiga inbetalningarna med 28,9 miljarder kronor under oktober. Det faktiska underskottet stannade på 14,5 miljarder.
| Nyckeltal | Oktober 2026 |
|---|---|
| Statsskuld vid månadens slut | 1 350 miljarder kr |
| Faktiskt budgetsaldo | −14,5 miljarder kr |
| Prognostiserat budgetsaldo | −28,9 miljarder kr |
| Förbättring mot prognosen | 14,4 miljarder kr |
| Budgetsaldo senaste 12 månaderna | −131,5 miljarder kr |
Skillnaden mellan prognos och utfall beror på flera poster. Den största positiva avvikelsen kommer från EU, men även skatteinbetalningarna blev högre än beräknat.
Samtidigt var vissa statliga utbetalningar större än väntat. Därför blev den sammanlagda förbättringen mindre än de extra inbetalningarna från EU.
Det är också viktigt att skilja mellan ett underskott som är mindre än väntat och ett faktiskt överskott. Staten behövde fortfarande finansiera ett negativt budgetsaldo under oktober.
EU-pengar förklarar en stor del av förbättringen
Under oktober fick Sverige drygt 20 miljarder kronor från EU:s återhämtningsfacilitet. Pengarna ingår i det europeiska program som infördes efter coronapandemin för att stödja medlemsländernas ekonomiska återhämtning och investeringar.
Riksgälden hade tidigare räknat med att dessa betalningar skulle komma under juli och december. När pengarna i stället betalades ut i oktober förbättrades den månadens budgetsaldo jämfört med prognosen.
Det innebär att tidpunkten för betalningarna har stor betydelse för hur statistiken ska tolkas.
En inbetalning som flyttas från december till oktober förbättrar oktobers utfall, men försämrar samtidigt decemberutfallet jämfört med vad det annars skulle ha varit. Det är inte samma sak som att staten får 20 miljarder kronor mer än vad som tidigare förväntades totalt.
Riksgälden uppger att samtliga medel i Sveriges återhämtningsplan nu har betalats in.
Skatteinkomsterna blev också högre
Utöver EU-pengarna blev statens skatteinbetalningar cirka 8 miljarder kronor högre än prognosen.
Det bidrog till att minska underskottet. Men andra poster drog åt motsatt håll.
Bland annat blev utgifterna inom vissa områden, däribland försvaret, högre än beräknat. Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter och andra aktörer blev också 6,7 miljarder kronor högre än prognosen.
Räntebetalningarna på statsskulden uppgick till omkring 450 miljoner kronor under oktober och låg ungefär i linje med förväntningarna.
Sammantaget visar detta varför en enskild stor inbetalning inte kan användas för att bedöma hela statsbudgetens utveckling.
Vad är skillnaden mellan budgetsaldo och statsskuld?
Budgetsaldo och statsskuld är två olika mått som beskriver statens ekonomi.
Budgetsaldot visar skillnaden mellan statens inbetalningar och utbetalningar under en viss period. Om utbetalningarna är större än inbetalningarna uppstår ett underskott. Om inbetalningarna är större blir det ett överskott.
Statsskulden visar i stället hur mycket staten är skyldig vid en viss tidpunkt.
Ett enkelt exempel visar skillnaden:
Om staten betalar ut 115 miljarder kronor under en månad men bara får in 100 miljarder uppstår ett budgetunderskott på 15 miljarder kronor. Staten behöver då normalt finansiera mellanskillnaden genom upplåning eller tillgängliga likvida medel.
Underskottet påverkar därmed statens finansieringsbehov, men statsskuldens förändring behöver inte vara exakt lika stor som månadens budgetsaldo. Bland annat kan värderingseffekter och andra skulddispositioner påverka skuldens redovisade storlek.
Det är därför missvisande att beskriva oktoberunderskottet på 14,5 miljarder kronor som om det vore Sveriges samlade skuld.
Den samlade statsskulden var omkring 1 350 miljarder kronor vid månadens slut.
Statsskulden är inte samma sak som Maastrichtskulden
När Sveriges skuldsättning jämförs internationellt används ofta ett annat mått: den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, även kallad Maastrichtskulden.
Det måttet omfattar mer än statens egen skuld. Även kommunsektorn och socialförsäkringssektorn ingår, samtidigt som skulder mellan delar av den offentliga sektorn räknas bort.
Riksgäldens siffra på 1 350 miljarder kronor avser statsskulden och ska därför inte direkt jämföras med internationella skuldmått utan att skillnaden förklaras.
Sverige har ett underskott på 131,5 miljarder under tolv månader
Det samlade budgetsaldot under den senaste tolvmånadersperioden uppgick till minus 131,5 miljarder kronor.
Det är en viktigare uppgift för den som vill förstå utvecklingen över tid än oktobers enskilda månadsresultat.
En månad kan påverkas kraftigt av när skatter, EU-medel, myndighetsbetalningar och andra större transaktioner genomförs. Ett tolvmånadersmått fångar en längre period och minskar betydelsen av vissa tillfälliga variationer.
Även detta mått behöver dock tolkas med försiktighet. Det visar statens faktiska betalningsflöden, inte nödvändigtvis det underliggande finansiella sparandet eller hur statsfinanserna kommer att utvecklas framöver.
Ett budgetunderskott innebär inte heller automatiskt att Sveriges offentliga finanser befinner sig i en kris.
För att bedöma statens ekonomiska ställning behöver skulden sättas i relation till bland annat BNP, räntekostnader, ekonomisk tillväxt och framtida utgifter.
Det är också relevant att undersöka varför staten lånar pengar. Tillfälliga betalningsförskjutningar, större investeringar och varaktigt högre utgifter kan ge liknande effekter på budgetsaldot men ha olika betydelse för ekonomin på längre sikt.
Vad betyder siffrorna för Sveriges statsfinanser?
Oktoberutfallet visar framför allt att statens betalningar utvecklades bättre än Riksgälden hade räknat med för just den månaden.
Det finns två viktiga delar i resultatet.
Den första är att Sverige fick stora EU-inbetalningar som förbättrade budgetsaldot. Den andra är att staten fortfarande hade ett underskott, trots dessa betalningar och högre skatteinkomster än väntat.
Det går därför inte att dra slutsatsen att Sveriges lånebehov har minskat permanent med 14,4 miljarder kronor enbart utifrån oktoberstatistiken.
För att avgöra om finansieringsbehovet förändrats mer varaktigt behövs uppdaterade prognoser för hela året och kommande perioder.
Riksgäldens uppgift om ett tolvmånadersunderskott på 131,5 miljarder kronor visar samtidigt att staten har haft ett betydande samlat finansieringsbehov under den senaste perioden.
Hur detta påverkar den framtida statsskulden beror bland annat på kommande budgetutfall, ekonomins utveckling och statens upplåning.
Nästa prognos kommer den 26 november
Riksgälden planerar att publicera en ny prognos för statens upplåning den 26 november 2026.
Där blir det möjligt att se hur myndigheten bedömer finansieringsbehovet framöver och om tidigare antaganden behöver justeras.
Nästa månadsutfall, som gäller november, väntas publiceras den 7 december klockan 08.00.
Den som vill följa utvecklingen kan även ta del av Riksgäldens löpande statistik över Sveriges statsskuld.
Oktobers resultat ger därmed en tydlig bild av vad som hänt under månaden: statsskulden ligger på omkring 1 350 miljarder kronor, staten fortsätter att redovisa underskott och stora EU-inbetalningar har gjort det senaste månadsutfallet bättre än prognosen. Hur mycket av förbättringen som avspeglas i det framtida lånebehovet blir tydligare i nästa prognos.
