AI-industrins växande elbehov har skapat en oväntad bristvara: gasturbiner. Nya turbiner kan ha leveranstider på upp till sex år i USA, vilket får företag att leta efter begagnad kraftverksutrustning och generatorer baserade på flygmotorer. Samtidigt växer frågan om elförsörjningen kan bromsa datacenterutbyggnaden även i Europa.
Efterfrågan på gasturbiner har ökat kraftigt när teknikbolag och datacenteroperatörer försöker säkra tillräckligt med el till sina anläggningar. Enligt en kartläggning från Reuters den 9 november 2026 överstiger de globala turbinbeställningarna 100 gigawatt (GW), medan den årliga tillverkningskapaciteten uppskattas till 60–70 GW.
Det betyder inte att all beställd kapacitet ska levereras under ett enda år. Men skillnaden visar hur hårt belastad marknaden har blivit. Enligt analytiker kan leveranstiderna för nya gasturbiner i USA uppgå till omkring sex år.
För datacenterföretag som investerar miljardbelopp i nya AI-anläggningar är det ett problem. Servrarna kan vara beställda och byggnaderna färdiga långt innan den nödvändiga elförsörjningen finns på plats.
Begagnade turbiner blir ett alternativ
När leveranserna av nya turbiner inte räcker till söker företag andra lösningar. Begagnade gasturbiner från befintliga kraftverk har blivit mer attraktiva, liksom äldre utrustning som kan renoveras och tas i drift igen.
En annan möjlighet är gasturbingeneratorer som bygger på teknik från flygmotorer. De kan användas för att producera elektricitet på marken och erbjuder ett alternativ till större, traditionella kraftverksinstallationer.
Det är dock viktigt att skilja mellan begagnade flygmotorer som byggs om och nytillverkade generatorer som använder flygmotorteknik. Alla sådana lösningar bygger inte på uttjänta jetmotorer.
Reuters kartläggning visar också att begagnade turbiner inte längre behöver vara särskilt billiga.
| Typ av gasturbin | Ungefärligt pris per MW |
|---|---|
| Ny gasturbin | 2–2,5 miljoner dollar |
| Begagnad, väl underhållen | 1,5–1,7 miljoner dollar |
| Renoverad | 1,3 miljoner dollar |
Priserna gäller själva utrustningen och ska inte förväxlas med kostnaden för ett färdigt kraftverk. Installation, bränsleförsörjning, underhåll och eventuell modernisering tillkommer.
En begagnad turbin kan alltså bli ett dyrare alternativ än priset först antyder. För ett datacenterföretag kan den ändå vara ekonomiskt attraktiv om alternativet är att skjuta upp driften i flera år.
Ett konkret exempel är det amerikanska AI-infrastrukturföretaget Crusoe. I april 2026 beställde bolaget 13 gasturbingeneratorer från ProEnergy, med en sammanlagd effekt på 650 MW. Generatorerna bygger på flygmotorteknik.
Beställningen visar hur egen elproduktion blivit en del av planeringen för stora datacenterprojekt, i stället för att företagen enbart ska förlita sig på anslutning till det vanliga elnätet.
Energiföretagen gynnas av AI-investeringarna
Den snabba utbyggnaden av AI-infrastruktur har skapat nya affärsmöjligheter för företag som tillverkar, levererar och underhåller kraftproduktionsutrustning.
Det amerikanska energiteknikföretaget GE Vernova redovisade vid utgången av tredje kvartalet 2026 en kombinerad orderstock och reserverad tillverkningskapacitet på 122 GW inom Gas Power.
Siffran omfattar framtida leveranser och reserverade produktionsplatser. Den betyder inte att företaget producerar 122 GW gasturbiner årligen.
Även Siemens Energy har rapporterat stark efterfrågan. Bolagets Gas Services-verksamhet noterade rekordhög orderingång under tredje kvartalet i räkenskapsåret 2026.
Flera företag har en tydlig koppling till utvecklingen:
| Företag | Koppling till AI-boomens elbehov |
|---|---|
| GE Vernova | Stor orderstock och hög efterfrågan på gasturbiner |
| Siemens Energy | Ökad orderingång inom gasturbiner och service |
| Mitsubishi Heavy Industries | En av de stora globala gasturbintillverkarna |
| Wärtsilä | Levererar motorkraftverk till datacenter |
| Sulzer | Service och modernisering av industriell utrustning |
Finska Wärtsilä är särskilt intressant ur ett nordiskt perspektiv. Företaget har sålt motorkraftverk motsvarande över 3 GW till amerikanska datacenterprojekt.
AI-investeringarna påverkar därmed inte bara teknikbolag och tillverkare av halvledare. De skapar också efterfrågan hos företag inom traditionell kraftproduktion, industriservice och energiinfrastruktur.
För investerare är det däremot viktigt att skilja mellan växande orderböcker och framtida vinster. Hög efterfrågan kan förbättra förutsättningarna för energiteknikbolagen, men ökade kostnader, leveransproblem och redan höga förväntningar på börsen kan begränsa uppsidan.
Europas datacenter behöver betydligt mer el
Problemet är inte begränsat till USA. Även i Europa ökar elbehovet när nya datacenter byggs och befintliga anläggningar anpassas för mer avancerade AI-beräkningar.
Enligt EU-kommissionens uppgifter använde datacenter inom unionen omkring 68 terawattimmar (TWh) elektricitet under 2024. För 2030 pekar prognosen mot cirka 114 TWh.
Det motsvarar en ökning på ungefär 68 procent på sex år.
Prognosen omfattar hela datacentersektorn och inte enbart AI-anläggningar. Men AI är en viktig drivkraft bakom den ökade efterfrågan på beräkningskapacitet.
Det stora problemet är inte nödvändigtvis att Europa producerar för lite elektricitet totalt sett. Det handlar också om var elen finns, när den kan levereras och om elnäten klarar att ansluta nya stora anläggningar.
Internationella energiorganet IEA har tidigare uppskattat att anslutning till elnätet i EU kan ta mellan två och tio år, beroende på land och lokala förhållanden. I vissa etablerade datacenterområden är kötiderna särskilt långa.
Det kan skapa en flaskhals även i länder som har god tillgång på elproduktion.
Svenska kraftnät utreder nya regler för stora elanslutningar
Sverige är ett konkret exempel på att elnätsfrågan får allt större betydelse.
Den 3 november 2026 meddelade Svenska kraftnät att myndigheten utreder hur stora elanslutningar ska kunna hanteras mer effektivt. Datacenter pekas uttryckligen ut som en av verksamheterna bakom det växande behovet.
Myndigheten undersöker bland annat hur stora anslutningar påverkar elsystemet och om tillfälliga restriktioner för vissa ansökningar kan behövas.
En annan fråga är om verksamheter som själva tillför elproduktion ska kunna anslutas snabbare.
Det handlar om utredningar, inte om något beslutat generellt stopp för nya datacenter. Men beskedet visar att enbart tillgången på kapital och mark inte räcker för att säkra en ny etablering.
För ett företag som planerar ett stort datacenter kan anslutningskapaciteten bli avgörande för både placering och tidsplan.
Den som vill läsa mer om myndighetens arbete kan ta del av Svenska kraftnäts besked om hanteringen av stora elanslutningar.
Finland visar storleken på den nordiska utbyggnaden
Även i Finland är datacenterutbyggnaden omfattande.
Den finländska stamnätsoperatören Fingrid rapporterade i augusti 2026 att datacenterprojekt med en sammanlagd planerad effekt på närmare 5 GW hade tecknat anslutningsavtal.
Det innebär inte att anläggningarna redan använder så mycket elektricitet. Siffran avser planerade projekt som fått avtal om anslutning.
Skillnaden är viktig. Den visar hur stor framtida elanvändning som behöver planeras in i elsystemet, långt innan alla datacenter är byggda.
För de nordiska länderna kan tillgången på relativt fossilfri el och ett svalare klimat vara konkurrensfördelar. Men även här måste elproduktion, överföringskapacitet och lokal nätutbyggnad fungera tillsammans.
Egen elproduktion kan lösa ett problem – och skapa ett annat
Att fler datacenterföretag söker egna gasturbiner innebär samtidigt en förändring i hur AI-infrastruktur byggs.
I stället för att enbart köpa el från nätet kan företag välja att producera hela eller delar av sitt elbehov själva. Det kan minska beroendet av långa anslutningsprocesser och ge bättre kontroll över tillgången på elektricitet.
Men lösningen har nackdelar.
Gasturbiner som drivs med naturgas orsakar koldioxidutsläpp och innebär fortsatt beroende av bränsleleveranser och gaspriser. Egen produktion kräver dessutom investeringar, driftspersonal och underhåll.
Den ökade efterfrågan på gasbaserad elproduktion kan därför skapa en konflikt mellan snabb AI-utbyggnad och företagens klimatmål.
För datacenter som använder andra energilösningar ser förutsättningarna annorlunda ut. Gasturbiner är ett av flera alternativ, inte en universallösning för branschens elbehov.
Elförsörjningen kan avgöra hur snabbt AI-boomen fortsätter
Tillverkarna väntas öka sin kapacitet. Enligt uppgifter i Reuters kartläggning kan den globala produktionen av gasturbiner nå omkring 87 GW 2028, jämfört med dagens uppskattade kapacitet på 60–70 GW.
Men det är en prognos och ingen garanti för att leveransproblemen försvinner.
Samtidigt fortsätter nya datacenterprojekt att konkurrera om elanslutningar, kraftproduktionsutrustning och annan energiinfrastruktur.
Det gör energifrågan till en central ekonomisk faktor bakom AI-investeringarna.
För gasturbintillverkare och serviceföretag innebär utvecklingen nya affärsmöjligheter. För datacenteroperatörerna kan den innebära högre kostnader och försenade projekt.
I Sverige och övriga Europa blir frågan framför allt hur snabbt elnäten kan byggas ut och hur stora nya elanvändare ska prioriteras.
AI-industrins fortsatta tillväxt avgörs därmed inte bara av snabbare chip och större investeringar. Företagen måste också kunna få fram tillräckligt med elektricitet till anläggningarna – när den faktiskt behövs.
