Den amerikanska arbetsmarknaden överraskade kraftigt i oktober. USA skapade 165 000 nya jobb, betydligt fler än väntat, samtidigt som arbetslösheten sjönk. Siffrorna har ökat förväntningarna på att Federal Reserve höjer räntan i december. Men bakom den starka jobbrapporten finns också tecken på att delar av arbetsmarknaden har det svårare.
USA skapade 100 000 fler jobb än väntat
Den amerikanska ekonomin skapade 165 000 nya jobb utanför jordbrukssektorn under oktober 2026. Ekonomernas förväntningar låg på omkring 65 000, vilket innebär att utfallet överträffade prognoserna med 100 000 jobb.
Arbetslösheten sjönk samtidigt från 4,2 till 4,1 procent, enligt USA:s officiella arbetsmarknadsstatistik, som publicerades av Bureau of Labor Statistics den 6 november.
Rapporten innehöll dessutom upprevideringar av tidigare månader. Sysselsättningsökningen för augusti och september justerades sammantaget upp med 84 000 jobb. Det förstärker bilden av att arbetsmarknaden har utvecklats bättre än vad tidigare siffror visat.
Jobbrapporten i siffror
| Nyckeltal | Oktober 2026 |
|---|---|
| Nya jobb | 165 000 |
| Förväntat antal jobb | Cirka 65 000 |
| Arbetslöshet | 4,1 procent |
| Föregående månads arbetslöshet | 4,2 procent |
| Timlöneökning på månadsbasis | 0,4 procent |
| Timlöneökning på årsbasis | 3,1 procent |
| Bred arbetslöshet, U-6 | 7,9 procent |
Jobbtillväxten var särskilt tydlig inom företagstjänster och sjukvård. Företagstjänster tillförde omkring 70 000 arbetstillfällen medan sjukvården stod för 42 000. Även tillverkningsindustrin ökade sysselsättningen, med 19 000 jobb.
Att flera delar av ekonomin fortsätter anställa är betydelsefullt. Det minskar risken för en snabb försämring av arbetsmarknaden, men kan samtidigt göra inflationsbekämpningen mer komplicerad.
Federal Reserve kan höja räntan i december
Den starka jobbrapporten förändrade marknadens syn på Federal Reserves nästa räntebeslut.
Enligt ränteterminsmarknadens prissättning, återgiven av Reuters den 9 november, låg sannolikheten för en räntehöjning i december på omkring 81 procent. Det är en uppskattning baserad på marknadspriser och kan förändras snabbt när nya ekonomiska uppgifter publiceras.
Vid Federal Reserves senaste räntebesked den 28 oktober lämnades styrränteintervallet oförändrat på 3,75–4,00 procent. Två ledamöter ville redan vid det tillfället höja räntan med 0,25 procentenheter.
En sådan höjning i december skulle innebära ett nytt intervall på 4,00–4,25 procent.
Federal Reserve behöver väga två huvudsakliga mål mot varandra: stabila priser och hög sysselsättning. En svag arbetsmarknad kan tala för lägre räntor för att stimulera ekonomin. När sysselsättningen i stället överraskar positivt minskar behovet av sådant stöd.
Samtidigt kan en stark arbetsmarknad bidra till att hålla uppe löneökningar och efterfrågan, vilket kan försvåra arbetet med att få inflationen under kontroll.
Men en räntehöjning är inte given. Den kommande inflationsstatistiken och ytterligare arbetsmarknadsdata kommer också att väga tungt inför decemberbeslutet.
Bakom jobbskrällen finns svaghetstecken
Det finns en viktig skillnad mellan den starka huvudrubriken och hur arbetsmarknaden ser ut för alla amerikaner.
Medan den vanliga arbetslösheten sjönk till 4,1 procent steg den bredare arbetslösheten, det så kallade U-6-måttet, från 7,6 till 7,9 procent.
U-6 omfattar inte bara personer som räknas som arbetslösa enligt det vanliga måttet. Där ingår även människor med svagare anknytning till arbetsmarknaden och personer som arbetar deltid av ekonomiska skäl trots att de vill arbeta mer.
Antalet amerikaner som ofrivilligt arbetar deltid ökade med 339 000 till omkring 4,8 miljoner under oktober.
Det betyder att arbetsmarknaden kan skapa många nya jobb samtidigt som fler människor har svårt att få den arbetstid de behöver.
Även löneutvecklingen förtjänar uppmärksamhet. Timlönerna ökade med 0,4 procent under månaden och med 3,1 procent jämfört med oktober föregående år. Löneökningarna visar att arbetsmarknaden fortfarande har styrka, men måste bedömas tillsammans med inflationen för att säga något om hushållens faktiska köpkraft.
Federal Reserve kan därför inte enbart utgå från antalet nya jobb. Den bredare bilden av sysselsättning, löner och inflation blir avgörande för hur mycket ekonomin faktiskt tål i form av högre räntor.
Så kan amerikanska räntor påverka Sverige
Ett amerikanskt räntebeslut får betydelse långt utanför USA. Federal Reserve påverkar världens största obligations- och valutamarknader, och förändrade förväntningar kan snabbt sprida sig till svenska finansiella tillgångar.
För Sverige finns framför allt tre viktiga samband.
Kronan och dollarn: Om amerikanska räntor stiger i förhållande till svenska kan dollarn bli mer attraktiv för investerare. En starkare dollar kan göra vissa importerade varor dyrare i svenska kronor. Men valutakurser påverkas av många andra faktorer, och en amerikansk räntehöjning garanterar inte att kronan försvagas.
Aktiemarknaden: Högre räntor innebär att framtida företagsvinster ofta värderas lägre i dagens pengar. Det kan särskilt påverka tillväxtbolag, vars värderingar bygger på stora vinster längre fram. Samtidigt är en stark amerikansk arbetsmarknad ett positivt tecken för den ekonomiska efterfrågan. De två effekterna kan dra börsen åt olika håll.
Bolån och svenska marknadsräntor: Amerikanska räntor påverkar internationella finansieringskostnader och kan därmed få indirekta effekter även i Sverige. Sambandet är däremot inte automatiskt. Svenska bolåneräntor påverkas bland annat av Riksbankens beslut, bankernas finansiering och konkurrensen på bolånemarknaden.
Riksbanken har redan beslutat om en höjning
Den svenska penningpolitiken befinner sig också i ett läge med stigande räntor.
Den 4 november meddelade Riksbanken att styrräntan höjs till 2 procent, med verkan från den 11 november. Riksbanken har samtidigt öppnat för ytterligare höjningar om inflations- och konjunkturutsikterna utvecklas som väntat.
Det innebär att både svenska och amerikanska hushåll möter en ekonomisk miljö där räntorna återigen kan stiga.
Däremot ska de båda centralbankernas beslut inte blandas ihop. Riksbanken utgår i första hand från den svenska inflationen och konjunkturen, även om internationella förändringar påverkar förutsättningarna.
Nästa inflationsrapport kan bli avgörande
Redan tisdagen den 10 november publiceras USA:s inflationsrapport för oktober. Den blir nästa viktiga pusselbit inför Federal Reserves kommande räntebeslut.
Om inflationen visar sig vara högre än väntat kan kombinationen av stark sysselsättning och ihållande prisökningar stärka argumenten för en räntehöjning.
En oväntat låg inflationssiffra skulle däremot kunna minska behovet av att strama åt penningpolitiken, trots den positiva jobbrapporten.
Därefter väntar ytterligare en amerikansk jobbrapport den 4 december, innan Federal Reserve presenterar sitt nästa räntebesked den 9 december.
För marknaden är huvudfrågan nu inte bara hur många jobb USA skapar. Det handlar om huruvida ekonomin är tillräckligt stark för att klara högre räntor utan att arbetsmarknadens svagare delar försämras ytterligare.
