Europas största halvledartillverkare ser en möjlighet att ta en stark position inom fysisk AI och robotik. Infineon, STMicroelectronics och NXP pekar på Europas erfarenhet av industrielektronik, sensorer och fordonskomponenter som viktiga konkurrensfördelar. Tekniken kan också förändra svensk verkstadsindustri, men vägen från robotförsök till lönsam storskalig produktion är fortfarande lång.
Cheferna för de tre halvledarbolagen samlades i München den 9 november 2026. Deras budskap var att Europa har bättre förutsättningar att konkurrera inom fysisk AI än inom flera andra delar av den globala AI-industrin.
Till skillnad från AI-modeller som huvudsakligen arbetar med text, bilder och digital information handlar fysisk AI om system som kan uppfatta sin omgivning och agera i den verkliga världen.
Det kan vara industrirobotar som anpassar sig till nya arbetsuppgifter, självkörande fordon eller maskiner som reagerar på förändringar utan att varje rörelse behöver programmeras i förväg.
Europa vill konkurrera med USA och Asien
Den globala AI-utvecklingen har hittills till stor del kretsat kring amerikanska teknikföretag, avancerade processorer och stora datacenter. Men när AI flyttar in i fabriker, fordon och robotar förändras också kraven på hårdvaran.
Då behövs inte bara kraftfulla beräkningskretsar. Systemen måste även innehålla sensorer, motorstyrning, energieffektiva komponenter och elektronik som fungerar tillförlitligt under lång tid.
Det är områden där europeiska halvledartillverkare redan har en etablerad position.
Infineons vd Jochen Hanebeck beskrev fysisk AI som ett område Europa måste lyckas inom. Hans resonemang bygger på att europeiska företag redan har omfattande erfarenhet av den elektronik som används i bilar och industrimaskiner.
NXP:s vd Rafael Sotomayor lyfte särskilt fram säkerheten. När AI går från att lämna rekommendationer till att styra fysiska rörelser kan ett fel få betydligt allvarligare konsekvenser än ett felaktigt digitalt svar.
Det ger tillförlitlighet, säkerhet och robust konstruktion en central roll i utvecklingen.
Vad är fysisk AI och hur fungerar tekniken?
Fysisk AI, eller physical AI, är artificiell intelligens som kopplas till maskiner och andra system som kan påverka sin fysiska omgivning.
En traditionell industrirobot arbetar ofta efter förprogrammerade rörelser. Den är mycket effektiv när samma moment ska upprepas, men kan behöva programmeras om när arbetsuppgiften förändras.
Med fysisk AI kan roboten i större utsträckning tolka information från kameror och sensorer, fatta beslut och anpassa sina rörelser.
Tekniken bygger på flera delar som måste fungera tillsammans:
- Sensorer registrerar exempelvis rörelse, avstånd, tryck och föremål.
- Processorer och mikrokontroller behandlar information och styr maskinens funktioner.
- AI-programvara tolkar situationer och hjälper systemet att välja handlingar.
- Kraft- och motorstyrning omsätter besluten i fysiska rörelser.
- Säkerhetssystem övervakar driften och begränsar riskerna vid fel.
Fysisk AI behöver inte innebära människoliknande robotar. Tekniken kan också användas i vanliga industrirobotar, autonoma transportfordon och andra automatiserade system.
En viktig utveckling är att robotar kan tränas i simulerade miljöer innan de används i verkliga fabriker. Där kan de öva på arbetsmoment och olika situationer utan att störa produktionen.
Det är också en del av den utveckling som STMicroelectronics vd Jean-Marc Chery lyfter fram.
Tre halvledarbolag med olika styrkor
Infineon, STMicroelectronics och NXP har delvis överlappande verksamheter, men deras tekniska styrkor ger olika möjligheter inom fysisk AI.
| Företag | Viktiga områden inom fysisk AI |
|---|---|
| Infineon | Kraftkomponenter, motorstyrning, sensorer och säkerhet |
| STMicroelectronics | Sensorer, mikrokontroller och styrkretsar |
| NXP Semiconductors | Inbyggda processorer, uppkoppling och säkerhetslösningar |
Infineon kan gynnas av robotarnas energibehov
Tyska Infineon är en betydande tillverkare av halvledare för kraftstyrning och energieffektiv elektronik.
Robotar behöver komponenter som reglerar hur elektrisk energi används och hur motorerna arbetar. Det gäller särskilt avancerade system med många rörliga delar.
En humanoid robot kan exempelvis ha ett stort antal motorer som måste styras snabbt och exakt. Energieffektiviteten blir viktig eftersom hög energiförbrukning kan begränsa drifttiden och öka kostnaderna.
Infineons befintliga kompetens inom industri- och fordonselektronik ger bolaget en möjlighet att leverera sådana komponenter.
STMicroelectronics har redan robotprojekt i fabriker
STMicroelectronics har en bred verksamhet inom sensorer och styrkretsar. Företaget har dessutom tagit ett konkret steg mot att använda fysisk AI i den egna produktionen.
Bolaget har kommit överens med italienska Oversonic om att introducera humanoida robotar i sina fabriker. En första robot har redan installerats vid en halvledaranläggning på Malta.
Projektet omfattar bland annat möjligheter att automatisera hantering av komponenter och andra produktionsmoment.
Det är fortfarande fråga om en tidig tillämpning. Installationen visar att tekniken prövas i verklig industrimiljö, men innebär inte att humanoida robotar redan används brett i halvledarindustrin.
STMicroelectronics har också uppskattat att en typisk humanoid robot kan innehålla halvledarkomponenter motsvarande omkring 600 dollar inom områden där bolaget kan konkurrera.
Det är en uppskattning av den möjliga komponentmarknaden per robot, inte en prognos över vad ST faktiskt kommer att sälja.
NXP fokuserar på tillförlitlig styrning
Nederländska NXP har en stark position inom elektronik för fordon och industriella system.
Bolagets processorer, mikrokontroller och säkerhetslösningar kan användas när robotar behöver bearbeta information och fatta beslut nära den fysiska utrustningen.
En robot som arbetar tillsammans med människor måste exempelvis kunna reagera snabbt på förändringar i omgivningen.
Det ställer andra krav än AI-tjänster där en beräkning kan skickas till ett datacenter och resultatet levereras senare.
NXP:s erfarenhet av säkerhetskritiska system kan därför bli relevant när fler maskiner får avancerade AI-funktioner.
Vad kan fysisk AI betyda för svensk industri?
Sverige har en omfattande verkstadsindustri med erfarenhet av automation, industrirobotar och avancerad tillverkning.
För svenska företag kan fysisk AI bli intressant framför allt genom möjligheten att automatisera arbetsuppgifter som tidigare varit för komplicerade eller kostsamma.
Det kan exempelvis handla om att hantera varierande komponenter, kontrollera produkter eller ställa om produktionen mellan olika modeller.
En traditionell robotlösning kan vara mycket lönsam när samma produkt tillverkas i stora volymer. Vid mindre serier och många produktvarianter kan kostnaden för programmering och omställning däremot bli ett hinder.
Om AI gör robotarna mer flexibla kan automation bli ekonomiskt intressant även i sådana miljöer.
Det skulle kunna få betydelse för svenska tillverkare inom bland annat fordonsindustrin, maskinindustrin och avancerad komponentproduktion.
Men produktivitetsvinsterna är ännu inte givna. Nya system kräver investeringar, integration med befintliga maskiner och omfattande säkerhetsarbete.
ABB:s robotteknik visar möjligheterna – men ägarfrågan är viktig
ABB Robotics är ett tydligt exempel på industriell robotkompetens med stark svensk anknytning.
Verksamheten har samarbetat med amerikanska Nvidia kring fysisk AI, bland annat genom simulering och digitala miljöer där robotar kan tränas inför arbete i verklig produktion.
Samtidigt är ABB:s framtida koppling till robotverksamheten osäker.
ABB har avtalat om att sälja robotdivisionen till japanska SoftBank för ett företagsvärde på 5,375 miljarder dollar.
Affären har dock stött på hinder efter att kinesiska myndigheter förbjudit förvärvet av verksamheten i Kina. ABB och SoftBank fortsätter diskussionerna, men affären är ännu inte genomförd.
Det innebär att ABB Robotics kan vara ett relevant exempel på teknikutvecklingen utan att ABB-aktien nödvändigtvis ger samma långsiktiga exponering mot robotmarknaden.
För svenska industriföretag finns dessutom en annan möjlighet: att gynnas som användare av mer avancerad robotteknik, snarare än som tillverkare av den.
Vilka företag kan tjäna pengar på fysisk AI?
Den ekonomiska potentialen finns i flera delar av industrins värdekedja.
Halvledartillverkarna kan sälja fler sensorer, styrkretsar och kraftkomponenter. Robot- och automationsföretag kan få efterfrågan på nya system, programvara och tjänster. Industriföretag som använder tekniken kan i sin tur få möjlighet att sänka produktionskostnaderna.
Men det finns en viktig skillnad mellan en växande marknad och en lönsam investering.
För halvledarbolagen avgörs den ekonomiska effekten bland annat av hur många robotar som faktiskt produceras, vilka komponenter de innehåller och hur stor del av försäljningen varje leverantör kan vinna.
Konkurrensen är dessutom internationell. Infineon, STMicroelectronics och NXP möter bland andra amerikanska Texas Instruments och onsemi.
Fysisk AI kan därför bli en betydande marknad utan att samtliga leverantörer får högre vinstmarginaler.
Det är också för tidigt att avgöra hur snabbt humanoida robotar kommer att användas i större skala. Många projekt befinner sig fortfarande på försöksstadiet.
För investerare är några av de viktigaste frågorna hur snabbt pilotprojekt övergår till kommersiell användning, hur stor del av halvledarbolagens intäkter som kommer från tekniken och om tillväxten kan ske med god lönsamhet.
Europas möjlighet finns i industrin – inte bara i AI-processorer
Den kanske viktigaste slutsatsen från halvledarchefernas uttalanden är att konkurrensen inom AI inte enbart handlar om vem som utvecklar de mest avancerade språkmodellerna eller de snabbaste processorerna.
När AI börjar styra maskiner blir även den underliggande industrielektroniken avgörande.
Europa har redan företag med kompetens inom sensorer, motorstyrning, säkerhet och automatisering. Det ger en etablerad grund att bygga vidare på.
För svensk industri kan utvecklingen på sikt innebära mer flexibel produktion och nya möjligheter att automatisera komplicerade arbetsmoment.
Den stora frågan är nu hur snabbt tekniken kan gå från lovande fabriksförsök till system som fungerar tillförlitligt och är ekonomiskt lönsamma i vanlig industriproduktion.
Artikeln beskriver teknikutveckling och möjliga ekonomiska effekter. Den utgör inte personlig investeringsrådgivning. Investeringar i aktier innebär risk, och framtida tillväxt inom fysisk AI garanterar inte positiv avkastning.
